Fan vad skönt!

S ringde upp själv när hon såg att hon hade missade samtal. Vi snackade väl bort en timme eller så och jag garvade högt när hon började precis som jag brukar göra. Nämligen fundera på vad det är man vill ha sagt och vad man egentligen pratar om! Jag glömmer allt som oftast poängen med det jag håller på och berättar. Så jäkla skönt att det finns fler. Undra om det är något med vår årgång? Hon är 16 dagar yngre än mig så det kan ju vara så. Jag har blivit sådan som måste avbryta folk och skynda mig att säga det jag kommer på för annars glömmer jag bort det. Sad but true...